Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin..

Syftet med vårt arbete är att undersöka lärarens syn på disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar ämnet disciplin i klassrummet och dess påverkan när det gäller inlärningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lärare från årskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vår intervju var mellan 32 -53 år, en manlig, resten var kvinnliga. Våra frågeställningar är: hur tänker lärare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lärare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lärarna, anser påverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet.

Diskussionen om disciplin, menar vi, har präglat mycket av de senaste årens skoldebatt. Syftet med detta arbete är att undersöka om nuvarande och kommande skollag ger mandat för lärare att kunna skapa ordning i skolan. För att besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte gjorde vi en litteraturstudie över de skollagar vi nämnde tidigare. Det vi fann om disciplin i dessa skollagar menar vi ger inte tillräckligt med stöd för lärare att skapa den ordning som vi menar behövs för att kunna bedriva undervisning och ha den fostransroll som yrket kräver. Dock råder det skillnad mellan gällande skollag som endast innehåller få föreskrifter rörande lärares möjlighet att skapa disciplin och komman-de skollag vilken inrymmer betydligt fler föreskrifter som, vi menar, ger lärare ett större mandat att skapa disciplin..

Syft?t m?d mitt ?rbete a?r ?tt underso?k? la?rar?ns syn pa? disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Exam?nsarbete a?r ja?mfo?rand? studi? ?m hur la?r?rer i ?lika la?nd?r na?mlig?n Ryssland och Sv?rige s?r pa? begr?pp dis?iplin och ordning i skol?. Vilka mo?jlig? faktor?r kan pa?verka la?r?rens upplev?lser av disciplin i Sv?rige och Ryssland? J?g obs?rverade ?ch int?rvjuade sex la?r?re fra?n a?rskurs 6-9 i ?n grundskol?.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur personal i förskolans verksamhet kan se på disciplin och hur deras disciplinpraktik kan se ut. Studien som genomförts är fallstudier på två olika förskoleavdelningar och studiens empiri består av observationer och intervjuer av samtliga personer på dessa förskoleavdelningar. Resultatet visar att olika syn råder på vad disciplin innebär och hur den praktiseras. Då disciplin ses som ordning och reda där gemensamma regler arbetats fram i en delaktig barngrupp och där barnen ses som kompetenta är disciplinpraktiken förenlig med förskolans uppdrag som framhålls av läroplanen. Då arbetet med disciplin sker utifrån tanken på att barn bör tuktas och där reglerna sätts av vuxna och är inkonsekventa blir disciplinpraktiken däremot inte förenlig med förskolans demokratiska uppdrag.

Arbetet syftar till att ta reda på vad rektorer och lärare har för tankar kring huruvida dagens skola är i behov av hårdare disciplin, samt vad hårdare disciplin skulle få för effekter på elevernas lärande. Undersökningen är genomförd med enkät som distribuerades via internet, där de besvarande kunde lämna sina tankar och åsikter kring våra frågor. Slutsatsen som dras i arbetet är att de besvarande lärarna och rektorerna förvisso anser att skolan är i behov av ordning i klassrummet för att undervisningen ska bli effektiv, men att detta dock inte kan eller bör uppnås genom hårdare disciplin och bestraffningar. De besvarande eftersträvar bättre ledarskap i form tydlighet hos pedagogerna, där samspel, kommunikation och struktur är det viktigaste för att skapa en ordnad miljö i klassrummet..

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig på fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger på textanalys, då den undersöker vad läroplan, skollag och övriga styrdokument säger om upprätthållandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jämföra upprätthållandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra områden som återfinns i de båda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rådande dokumenten för att tillämpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid.

Makt kan utspela sig på många olika sätt, i varje sammanhang inom varje rum finns någon form av makt. I min studie har jag valt att undersöka makten i mötet mellan ungdomar och polis, utifrån ungdomars berättelser. Ungdomar är vår framtid, det är våra framtida ledare och politiker, det är de som kommer att ta över världen efter oss, därför är det viktigt att vi tar hand om våra ungdomar och att vi skapar en ljus framtid för dem. För att våra ungdomar ska bli välartade måste vi undersöka förhållanden som påverkar dem och deras utveckling av jaget. Därför har jag valt att undersöka makten i mötet mellan dem och polisen då jag anser att mötet påverkar dem och deras framtid.

Syftet med detta arbeta är att beskriva en skolas sätt att arbeta för att alla elever ska fungera i skolan. Jag ville också se om det fanns något speciellt sätt att arbeta med ledarskapet i klassrummet. Litteraturstudien belyser de strategier läraren förfogar över i klassrummet samt den fostran och disciplin som anses nödvändig för att barn ska kunna utvecklas till den mognad som förutsätts för att kunna bli en fungerande samhällsmedborgare. Diskussionen tar upp betydelsen av hur ett genomtänkt arbetssätt genomsyrar det dagliga arbetet i skolan..

Den här studien tar upp fem lärares syn på auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på synen av en lärare. I studien kom vi fram till att lärarens roll som auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens auktoritet svarar på de responser runt omkring en. Samhället och olika generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande.

Denna historieuppsats (15hp) handlar om aga- och skoldisciplinsfrågorna i den svenska folkskolan. Undersökningens syfte är att granska hur disciplinsfrågorna i folkskolan hanterades före och efter agaförbudet på både nationell och lokal nivå. För att uppnå detta mål har i första hand tre olika källor använts, nämligen 1947 års skoldisciplinutredning, protokoll från Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel samt Skolöverstyrelsens anvisningar till folkskolelärarna efter att agan hade förbjudits i folkskolan. Skoldisciplinutredningen kom som en följd av protesterna från lärarkåren och Skolöverstyrelsen till ett agaförbud. Disciplinutredningen kom inte fram till något agaförbud utan snarare fram till flera disciplinsfrämjande förslag.

The purpose of this study was to examine whether the degree of discipline in social services may be the reason why more children are evicted in one municipality in Stockholm, compared to another. Since our purpose was to study the degree of discipline in social services work with eviction cases where children are concerned, discipline is therefore a central part of the study. The interest in the subject arose from our prior understanding that social services approach to discipline may affect the extent of evictions. In order to answer the study?s question at issue, a qualitative interview was conducted to create an understanding of the discipline and a vignette study was conducted to compare the social workers assessments in two municipalities in Stockholm, Högstad and Lågby.

Studiens syfte är att studera hur 1649 års skolordning framställer disciplin i textform. Med hjälp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de två böckerna.Resultatet visar att många av de disciplinära metoder som Foucault uppvisade i sin bok förekom tidigare än förväntat i Sverige. Med hjälp av fördelningen av verksamheten i olika små delar, såsom olika klasser eller rum, förenklades det disciplinära arbetet. På samma sätt fungerade själva byggnaden som en sluten miljö där eleverna kunde avskiljas från varandra och från resten av samhället. Där kunde maktmaskineriet fungera effektivt.  Rangordningen bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna.